Kreativitet går att bedöma och är inte motsatsen till struktur

Efter att ha läst flertalet artiklar och följt skoldebatten den senaste tiden har en tanke slagit mig om och om igen: ordning/struktur/kärnämnen är inte naturliga motsatspar till kreativitet/estetiska ämnen. Vissa verkar hävda och agera efter denna tes: fel, fel, fel!

I dagens skoldebatt ställs ofta kreativitet och estetisk färdighet, mot ordning, struktur och mätbarhet. Detta är inte ett självklart, av gud givet, tillstånd. Det är inte ett axiom. Det är snarare så att konstnärer och entrepreneurer, som vi så högaktar, har skapat tydliga processer och ramar för sitt skapande.

Om jag exemplifierar med jazz, ofta ansett som högst kreativt och svår-konstigt, och film, dels mitt medium men även en av de största kreativa industrierna vi har.

Jazz består av ett otal regler, skalor, tekniker som en blivande expert måste lära sig och förhålla sig till. Men i det givna ögonblicket under en jam-session, en improvisation, ett solo, släpps tillsynes dessa regler och frihet råder. Total kreativt “flow”. För många utomstående helt utan regler men för insatta med tydlig struktur. Det är strukturen som gör det möjligt att vara fri.

Film har en enorm produktionsapparat. Där varje del, varje position, har givna och strikt kontrollerade och utarbetade arbetsuppgifter. Inom dessa ramar krävs kreativitet och problemlösningförmåga. Men även för kommunikation mellan positionerna och för att nå det gemensamma målet krävs kreativ färdighet, anpassningsförmåga, struktur och kunskap om de kreativa processerna. Utan tydlig struktur och processkunskap kan inte verk med kreativ höjd och kvalitet skapas.

Låt oss nu ponera att vi inte kan kontrollera eller mäta dessa kreativa processer och ramar. Låt oss ponera att de är helt slumpmässiga och därför oviktiga för dagens skola. Dvs att ovan två genrer inte har någon struktur utan uppstår ur slumpen.

Hur skulle olika jazzmusiker kunna spela med varandra? Hur skulle man kunna enas om att vissa kunskaper är grundläggande? Hur skulle en film överhuvudtaget kunna bli till om ledande funktioner inte kunde se kvaliteter, mäta processer, utvärdera och anställa rätt personal, om det inte fanns kunskap för utvärdering?

Dessa kreativa processer är till hög grad strukturerade, med tydliga ramar att verka inom. Det finns metoder för att arbeta sig framåt i en process. För att skapa, värdera, omvärdera, skapa, värdera osv. De är med andra ord mätbara. Det går att skilja kreativ kunskap (låt oss inte gräva ner oss i en kunskapsdebatt :) från estetiskt tycke och smak.

Eller vill någon påstå att filmindustrin och jazzmusiken bygger på total slump och tur?

Det går alltså att mäta även denna kunskap. Det går att bedöma den. Det finns verktyg för detta. Det som dock är svårgörligt är att göra det med summativa prov i formen fråga-svar. Men det går att göra med arbetsprover, bedömning under processerna, kortare uppgifter, genom att följa eleverna osv.

Det går att bedöma. Problemet är att de som är satta att bedöma elever och omforma skolan har för låg kunskap inom dessa områden. De är inte tvärvetenskapliga och inte kunniga inom kreativa områden. Det är med andra ord en fråga om kompetens hos främst politikerna och högskolorna inte en fråga OM det går att bedöma.

Jag skulle vilja passa på att ge tre tips:

1 – TED – Talk: Liz Coleman’s call to reinvent liberal arts education

Liz Coleman talar om att reformera högre utbilning. Att göra den bredare och skapa ett innehåll som har mera av “liberal arts”.

2 – TED – Talk: Ken Robinson says schools kill creativity

Sir Ken Robinson talar om kreativitet och hur vi har behov av det i samhälet och hur skolan med sin struktur tar död på den.

3 – Se till att följa #skollyftet på twitter om ni är intresserad av debatt om skolan

 

PS – Argumentet att vi som har kunskap om kreativa processer skulle falla för att bedöma verk utifrån tycke och smak är lika verkningslöst som att en mattelärare skulle ge bättre betyg för att hon gillar en viss elev: dvs faran finns och måste tas med i bedömningen men är högst mänsklig och därmed möjlig att motarbeta. – DS

Print Friendly, PDF & Email

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *