Lätt att göra något litet

Det är rätt lätt att göra mycket skillnad med liten insats…. Det blev så oerhört absurdt och uppenbart idag:

Jag gick in på systemet med julhelgernas lista och kom ut med en vagn värd 1500:-. trodde det skulle blivit dyrare. Som vanligt sitter den där tjejjen utanför systemet och på andra sidan dörren står den där situation-sthlm-mannen. Hon brukar få den femma, ni vet den man sätter i vagnen om man nu gör det istället för dom där plastplupparna alla har, och han brukar bli av med en tidning då och då. Jag nickar åt dom, köper en tidning och lägger en 20a i hennes mugg, ler och säger “god jul”. Sen vänder jag mig bort och låter blicken svepa över min inköpsvagn….. Det står dricka där för 1500:- till mat som kommer att kosta mer än det fyrdubblaoch hon fick en 20a och ett leende…..

Jag går till bilen. det maler i mage och hjärta och huvud. Jag ser återigen flaskorna när jag packar in dom i bilen och kan inte släppa tanken på den där tjejen. Skall jag bjuda på lunch, tänker jag… Nä skal jag vara ärlig vågar jag inte. Tänk om hon säger nej

Jag startar bilen och kör iväg, Jag hör flaskorna klinga i bakluckan….

…jag vänder bilen och kör tillbaka. Samma parkeringslucka var ledig,
skönt ingen märker kanske attL jag vänt. Jag kliver ur bilen lite nervös, sådär som när man skall säga ngt smart till en kändis, man formulerar sig men tycker inte att det låter så bra. Jag går fram till honom men i sista stund viker jag av, nickar och går in i systemet igen…. stannar i entrén, vad häller jag på med… Jag går ut, går fram till honom med tidnignarna och frågar

Jag – Får jag bjuda på lunch?
Han – Nä vettu jag har fått mitt kaffe och en burgare, jag är mätt.
Jag – Vad bra god jul.

Jag vänder mig till henne.
Jag – Får jag bjuda på lunch
Hon – …
Jag – Do you want lunch? Do you like hamburgers?
Hon – Yes, hamburger, yes, please.
Jag – Ok, Ill be back.

Jag kilar vidare till Donken som ligger två affärer bort. Utanför varje affär sitter en tiggare till. Skall tjejen få men inte dom. Jag är ju socialliberal. Det skal lju fördelas till dom som behöver….

Så hamnar jag i kassan på donken. beställer tre Big Mac och Co och delar ut dom. Jag nästan småspringer fram och stannar bara kort med orden

Jag – Hi, would you like som lunch?
Tiggare 1 – Thank you very much, good friend, merry christmas
Jag – Merry christmas

Vidare till nästa tiggare….

Jag – Hi, would you like som lunch?
Tiggare 2 – … (stora ögon) merry christmas
Jag – Merry christmas

Vidare till nästa tiggare….

Tjejen jag pratat med först bli glad, tackar och önskar god jul. När jag kör därifrån ser jag dom äta alla tre.

Var det ett stordåd? Var det världsomvälvande? blev dom euforiska och jag fick min avlat?

Knappast. Eller vaddå lite avlat är det ju. Det känns bra och det tänker jag inte skämmas över. Men det var ett ytterst litet steg. En ytterst liten ekonomisk insats för mig. Det var bara en lunch, en mätt torsdag eftermiddag i deras långa hungriga liv….

Men det förändrade mig lite. Det är som med träningen. Det är enkelt att göra ngt och det är bättre att göra något än ingenting alls.

Mat till tiggare, lite pengar till stadsmissionen (gärna månadsgivare eftersom det är lättare för dom att budgetera och planera då) eller rädda barnen eller röda korset eller i bössorna på ICA….

Små steg i välsignad juletid. Och som litet tips skall jag dela biskop Esjbjörn Hagbergs advents och julhälsning. Ta 5 minuter och lyssna. Det är tänkvärt. Det var han som puttade mig så att jag delade med mig.(länkstrul googla på “biskop karlstad julhälsning… sorry :)

God jul på er

Print Friendly, PDF & Email