Lätt att göra något litet

Det är rätt lätt att göra mycket skillnad med liten insats…. Det blev så oerhört absurdt och uppenbart idag:

Jag gick in på systemet med julhelgernas lista och kom ut med en vagn värd 1500:-. trodde det skulle blivit dyrare. Som vanligt sitter den där tjejjen utanför systemet och på andra sidan dörren står den där situation-sthlm-mannen. Hon brukar få den femma, ni vet den man sätter i vagnen om man nu gör det istället för dom där plastplupparna alla har, och han brukar bli av med en tidning då och då. Jag nickar åt dom, köper en tidning och lägger en 20a i hennes mugg, ler och säger “god jul”. Sen vänder jag mig bort och låter blicken svepa över min inköpsvagn….. Det står dricka där för 1500:- till mat som kommer att kosta mer än det fyrdubblaoch hon fick en 20a och ett leende…..

Jag går till bilen. det maler i mage och hjärta och huvud. Jag ser återigen flaskorna när jag packar in dom i bilen och kan inte släppa tanken på den där tjejen. Skall jag bjuda på lunch, tänker jag… Nä skal jag vara ärlig vågar jag inte. Tänk om hon säger nej

Jag startar bilen och kör iväg, Jag hör flaskorna klinga i bakluckan….

…jag vänder bilen och kör tillbaka. Samma parkeringslucka var ledig,
skönt ingen märker kanske attL jag vänt. Jag kliver ur bilen lite nervös, sådär som när man skall säga ngt smart till en kändis, man formulerar sig men tycker inte att det låter så bra. Jag går fram till honom men i sista stund viker jag av, nickar och går in i systemet igen…. stannar i entrén, vad häller jag på med… Jag går ut, går fram till honom med tidnignarna och frågar

Jag – Får jag bjuda på lunch?
Han – Nä vettu jag har fått mitt kaffe och en burgare, jag är mätt.
Jag – Vad bra god jul.

Jag vänder mig till henne.
Jag – Får jag bjuda på lunch
Hon – …
Jag – Do you want lunch? Do you like hamburgers?
Hon – Yes, hamburger, yes, please.
Jag – Ok, Ill be back.

Jag kilar vidare till Donken som ligger två affärer bort. Utanför varje affär sitter en tiggare till. Skall tjejen få men inte dom. Jag är ju socialliberal. Det skal lju fördelas till dom som behöver….

Så hamnar jag i kassan på donken. beställer tre Big Mac och Co och delar ut dom. Jag nästan småspringer fram och stannar bara kort med orden

Jag – Hi, would you like som lunch?
Tiggare 1 – Thank you very much, good friend, merry christmas
Jag – Merry christmas

Vidare till nästa tiggare….

Jag – Hi, would you like som lunch?
Tiggare 2 – … (stora ögon) merry christmas
Jag – Merry christmas

Vidare till nästa tiggare….

Tjejen jag pratat med först bli glad, tackar och önskar god jul. När jag kör därifrån ser jag dom äta alla tre.

Var det ett stordåd? Var det världsomvälvande? blev dom euforiska och jag fick min avlat?

Knappast. Eller vaddå lite avlat är det ju. Det känns bra och det tänker jag inte skämmas över. Men det var ett ytterst litet steg. En ytterst liten ekonomisk insats för mig. Det var bara en lunch, en mätt torsdag eftermiddag i deras långa hungriga liv….

Men det förändrade mig lite. Det är som med träningen. Det är enkelt att göra ngt och det är bättre att göra något än ingenting alls.

Mat till tiggare, lite pengar till stadsmissionen (gärna månadsgivare eftersom det är lättare för dom att budgetera och planera då) eller rädda barnen eller röda korset eller i bössorna på ICA….

Små steg i välsignad juletid. Och som litet tips skall jag dela biskop Esjbjörn Hagbergs advents och julhälsning. Ta 5 minuter och lyssna. Det är tänkvärt. Det var han som puttade mig så att jag delade med mig.(länkstrul googla på “biskop karlstad julhälsning… sorry :)

God jul på er

Gubbar: Nu byter vi inte ämne!

Senaste tiden har många kvinnor, unga som gamla, stuckit ut hakan och berättat om hur dom blivit utsatta för olika förtryck. Jag blir tagen. Reaktionerna irriterar mig…. Nu skall jag berätta varför…

Jag har tre döttrar och jag har sedan deras inträde i mitt liv sett mer och mer av olika behandling på grund av kön men även andra orättvisor. Ögonen öppnas för det man utsätts för. Perspektiv. Ofta har jag gått med på argument som “det ordnar sig”, “det kunde vara värre” eller “dom är så”. Men….

Öppna ögon

Mina ögon har sakta öppnats. Från att ha varit en liten glipa till, kanske, lite mer öppna. Den första stora vändpunkten kom när ett antal kvinnor satte sig, rakt upp och ner, utan större omsvep vittnade i Uppdrag granskning, februari 2013, om hatmail dom fått. När väl dörren öppnades lite såg jag det överallt. I de våldtäktsdomar där unga kvinnors vittnesmål förringades. I de mötessamanhang där främst unga (unga till sinnet kanske man borde skriva) kvinnor tystades med maktspråk. I elevprojekt för organisationen Real Stars som arbetar mot trafficking och för fair sex. I nu Aktuella Belinda Olsson i Fittstim – min kamp. Eller i Maria Svelands intervju i Värvet. Senaste exemplet för mig, och jag vet att jag är sen på den pucken, är den brilljanta lilla filmen/rappen Så jävla PK. Två tjejer, Bianca och Tiffany Kronlöf, som ryter till.

Inläggen i debatten är så olika, så olika uttryckssätt. Men alla har gemensamt att dom rakt på sak, utan omsvep eller sentimentalitet är personliga vittnesmål. Samma personliga perspektiv. Alla utom Real Stars. Men Real Stars underbygger det universella i de andras personliga vittnesmålen och situationerna.

Tillsammans bildar ovan exempel ett mönster. Ett mönster som inte pekar på problem i styrelser, olika lön eller andra stora frågor. Ett mönster där kvinnor i vardagen behandlas oerhört illa av män (..och ibland andra kvinnor, vi kommer till det nedan). Ett mönster som visar på ett antal gemensamma nämnare. Det är tre saker som skaver hos mig….

Män är ansvariga för män

För det första pekar mönstret tydligt ut mig som man som en del av problemet. Jag är inte utpekad som förövare men som en av dom som har ansvar. Vi är alla utpekade, män som kvinnor, som ansvariga. Men jag som man är speciellt ansvarig.

Det som gör mig mer ansvarig än t.ex. kvinnor är att jag är man. Som man har jag mer strukturell makt, och det är män som står för förtrycket. Förmågan att förtrycka ökar exponentiellt med ökat inflytande och makt. Det är därför ansvaret att inte ägna sig åt eller stoppa förryck ökar med ökad makt och inflytabde. Därmed är även kvinnor i maktposition ansvariga t.ex. kvinnor så som: mammor, chefer och “din favorit med makt HÄR”. Vi män har dock generellt bättre förutsättningar att få mer makt och inflytande. Är man stark skall man vara snäll!

Feministiska öar

För det andra visar mönstret hur splittrad feministrörelsen är. Hur många öar det finns med var sin drottning. Hur litet nålsögat är som en kvinna skall igenom för att räknas som “riktig” feminist.

Reaktionerna på ovan exempel från andra feminister har varit skrämmande trångsynta. Det är personliga reflektioner, erfarenheter och uttalande som kritiseras. Dom kritiseras för att inte vara underbyggda, generella eller ens representativa. Dom anklagas för att inte ta upp alla aspekter, inte ta upp annat som är “viktigare”, inte vara radikala nog eller inte problematisera nog mycket. Men det är det som är att vara personlig. Perspektivet är berättarens. Det är styrkan och svagheten.

Det är olika kvinnors personliga upplevelser, deras perspektiv, inte mer, inte mindre. Feministnålsögat måste vidgas.

Men världssvälten då?

För det tredje är det slående hur ofta de personliga berättelserna viftas bort, förminskas och möts med: men jag då? Stackar jag som är man! Jag är förtryckt! Dom kvinnorna har det värre! Men dom som svälter? Dom har det värre. Bla bla bla bla….

Nu är det inte så att ovan nämnda kvinnor tar på sig rollen och säger att dom skall lösa alla problem. Många av dom påstår inte ens att just deras perspektiv är rätt (om det finns något sådant som rätt och fel i denna fråga). Det enda dom påstår är: Detta är min upplevelse. Det är min berättelse. Det är så här det har drabbat mig. Det här är mitt perspektiv.

Så låt oss sluta blanda ihop korten. Inte komma dragandes med världssvälten eller våra egna problem med just vår lön eller miljöförstöringen. Vi kan alla arbeta mot världssvälten men just i dessa fall tas jämlikhetsfrågan och förtryck upp ur personliga perspektiv. Låt oss lyssna på dom, lära av dom och samtala om de problem som dom tar upp. För visst klarar vi av att vara både mot miljöförstöringen, mot världssvälten och lyssna på dom samtidigt.

Strula inte

Låt oss inte strula bort denna fråga. Frågan om förtryck av kvinnor. Låt oss inte strula bort det genom att blunda, inte ta vårt ansvar, låta den (tyvärr) splittrade feministiska rörelsen klyva hårstrån eller låta vittnesmålen förminskas av andra, möjligen större, problem.

Frågan är för viktig för alla oss, alla kvinnor, alla män. Frågan är för viktig för framtiden, för våra döttrar och söner.

Pax

 

Maddes tihi är roligt och charmigt

Med viss skräck såg jag videon från hostaterna, kungahuset på vimeo (länk nedan). Det roligaste kom givetvis sist i den lilla, stela filmen: Maddes Tihi. Men alvarligt talat. Jag vet det är lite pinsamt, chris är lite stel, någon PR-noob har bett honom prata lite svenska, madde lite nervös och slutligen som pricken över I’e, som för att sätta sista spiken i kistan kommer Maddes: tihi. Ett tihi som satt spinn på hela den ryktesbaserade och spekulationsbaserade sociala medievärlden.

Detta krävde ett svar. Så jag tog videon, lite CC musik och gjorde en liten kärleksfull remix av tihi’et. Detta gjorde jag igår kväll. Så med mycket kärlek och humor kommer här en “10 hours madeleine tihi head nod with chris”. Enjoy:

 

10 hours madeleine tihi head nod with chris

Så efter att jag lagt ut den så kom debatten igång Aftonlbladet, Expressn-Danny, Ebba på svt-bloggen, Nöjjesguiden, Fria bloggare, andra youtube video-svar Daniel & Chris, Madde & Chris fulla osv tom SVT och Hipp-Hipp har hunnit göra en lite film.

Jag vill bara poängtera att jag faktiskt gillar själva grejjen med giftemål, kärlek osv men en lite bättre PR apparat kan man förvänta sig från kungahuset.

Orginalvideon

PS – hashtaggen i twitter är #tihi eller #tihigate – DS

Dom i AD ger FADar mer makt & högre löneanspråk. Har producenterna gjort sig själva en björntjänst? http://www.teaterforbundet.se/web/Dom

Enligt de producenter som förhandlat fram detta domslut i AD http://www.teaterforbundet.se/web/Dom_i_AD.aspx har FADar långt större befogenheter än man traditionellt har inom svensk långfilm, På gott och ont. Tex därmed långt högre löneanspråk, befogenhet att självständigt beordra övertid och stänga en inspelning. Det går rakt emot traditionen av dialog mellan FAD och producent för att skapa en bra inspelning. Undrar vilka producenter som egentligen tycker om konsekvenserna av denna dom? Har de producenter som har vittnat och förhandlat fram denna dom gjort producenter en björntjänst?